Diktatorns dilemma

Hosni Mubarak visar nu upp den för diktatorer så klassiska frånvaron av förståelse för vad hans tidigare så kuvade folk nu faktiskt kräver. Visst, han säger nu att han inte tänker ställa upp till omval i höst, men som amerikanerna brukar säga är det nog "too little, too late". Hundratusentals demonstranter som nu märker att Mubarak är på defensiven lär nog inte gå hem innan han är avsatt. Tyvärr har USA ( Som precis som vanligt verkar helt aningslöst inför denna typ av förändringar. Det gäller i princip oavsett vilken president man haft.) och EU allt för länge värnat stabiliteten före det Egyptiska folkets frihet. Det värsta uttalandet hittills stod USAs vice president Joe Biden för när han för bara några dagar sedan uttalade att Mubarak inte är en diktator och att han inte skulle träda tillbaka. Ett uttalande helt i klass med när den dåvarande svenske utrikesministern Sten Andersson 1989 uttalade att Baltikum inte var ockuperat.

Min nästa fundering är vad gör FN? Och svaret är det givna... Ingenting! För mig blir den senaste tidens händelser i Nordafrika tydliga tecken på att världen behöver en organisation som till skillnad från FN jobbar för demokrati och frihet och som inte ger vetorätt eller inflytande till diktaturer. Det viktigaste just nu är att till varje pris stödja de grupper och företrädare som kämpar för demokrati och sekularisering så att inte islamister eller militären tar över makten.
Mohamed ElBaradei är åtminstone för oss västerlänningar det givna alternativet och också den troligaste kandidaten till interimspresident om Mubarak lämnar innan fria val hunnit genomföras.

Oron verkar dessutom sprida sig vidare i arabvärlden, nu senast i Jordanien. Man hoppas ju att det ska fortsätta att sprida sig till länder som Marocko, Syrien, Libyen, Iran och Saudiarabien men regimerna i dessa länder är minst lika repressiva som Egypten och har nu dessutom blivit förvarnade.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

Junior VM i Växjö

Växjö Lakers och HV71 ansöker gemensamt om att få arrangera junior-VM i ishockey 2014. Turneringen är en av de största internationella arrangemangen i hockeyvärlden. Det vore fantastiskt roligt för alla hockeyintresserade Växjöbor och inte minst positivt för Växjö som idrottsstad om vi fick möjlighet att arrangera JVM. Kraven för att få göra det är givetvis hårda och troligtvis kommer det att innebära ökade kostnader för såväl Växjö Lakers som för kommunen, men inröker och kringarrangemang bör definitivt kunna göra en sådan satsning lönsam. Med ett dam-EM i fotboll 2013 och ett junior-VM i ishockey 2014 så känns satsningen på Arenastaden redan ganska lyckad! Ja, jag vet att jag kanske tar ut lite i förskott. Men jag bjuder på det:o)

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

Valfrihet på riktigt

En utredning har visat att det är ganska få föräldrar som valt att stanna hemma med sina barn och utnyttja vårdnadsbidraget. Personligen tror jag att det till absolut största delen beror på att bidraget inte anses tillräckligt högt för att någon av föräldrarna ska välja att stanna hemma. Men givetvis finns det många föräldrar (troligtvis majoriteten) som både vill och kommer att vilja ha traditionell barnomsorg även i framtiden. Maxtaxan i barnomsorgen (som infördes under den förrförra socialdemokratiska regeringen) gör ju också alternativen mindre attraktiva, åtminstone för de familjer som tjänar tillräckligt mycket (fn 42000kr/mån) för att maxtaxan ska gälla. Som libertarian skulle jag helst se att tillgång och efterfrågan styrde barnomsorgen på samma sätt som Coop, Ica m fl klarar av att förse oss med mat utan politiska direktiv. Men så länge det inte är möjligt bör systemet åtminstone inte favorisera en barnomsorgsform före andra! Därför skulle jag vilja se en "Barnomsorgspeng" motsvarande kostnaden för en kommunal barnomsorgsplats som utbetalas till alla föräldrar (hälften till varje) med en frihet för föräldrarna att välja vilken barnomsorg de önskar. Vi kan inte bygga systemet på att alla ska betala för den kommunala omsorgen, även de som inte utnyttjar den!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

Bevisen lever än

Idag är det 66 år sedan sovjetiska trupper befriade koncentrationslägret Auschwitz. Då fanns bara 7000 svårt sjuka och undernärda fångar kvar i lägret där nazisterna mördat minst 1,1 miljoner judar.

Eftersom jag alltid varit intresserad av historia och särskilt av andra världskriget så har jag läst mängder av böcker och sett alla filmer jag kunnat få tag på om förintelsen och förtrycket av judarna i Hitlers Tyskland. Ändå var det en liten bräcklig kvinna och hennes berättelse som verkligen grep tag i mig och gjorde det obegripliga begripligt på ett sätt som gör att jag idag mer än 20 år senare fortfarande minns mötet som om det var igår. Kvinnans namn var Ilona Enqvist. Ilona finns inte längre ibland oss, men jag är övertygad om att hon lever i minnet hos de flesta av de ungdomar som liksom jag fick den fantastiska förmånen att få lyssna på hennes berättelse. Den 10 november 2006 fick jag (vilket jag är oerhört stolt över) tillsammans med bl a Ilona tala på en manifestation till minne av "kristallnatten" i Växjö. (se tidigare inlägg här på bloggen) Ilona, som överlevde "dödsmarschen" och koncentrationslägren Ravensbrück och Bergen-Belsen finns inte längre och de överlevande blir färre och färre för varje år som går. Detta ökar ansvaret för oss som hört deras vittnesmål att föra kunskapen vidare. Till skillnad från flera länder i Europa där man förbjudit och straffar den som öppet förnekar förintelsen tror jag på det fria ordet och den fria debatten. Vi kan aldrig lagstifta fram en sanning, den kan bara överleva om vi som vet vad som hände för kunskapen vidare och i öppen debatt bevisar att förnekarna har fel!

Bevisen lever än, men inte så länge till! För att hedra de överlevande och minnas de mördade tänder jag ikväll ett ljus!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

Röda dagar

Läser på sista sidan i senaste numret av tidningen Riksdag & Departement om att Riksrevisionen nu infört möjligheten att byta bort en högtid mot en annan (förutsatt att man kommit överens med sin chef). Hela artikeln är tillkommen pga att en anställd på Riksrevisionen skrivit en debattartikel i Aftonbladet om att införa ett antal religionsneutrala helgdagar som var och en kan ta ut när man vill. Kristdemokraten Tuve Skånberg är inte otippat emot förslaget och jämför det med att det skulle vara som att bli befriad från trafikregler som t ex högertrafik. Personligen noterade jag under julen att vårt "kristna kulturarv" som Skånberg försvarar redan verkar överspelat, åtminstone när det gäller handeln. Flera butiker hade stängt eller begränsat öppettiderna på julafton (som ju inte är en röd dag) medan de drog igång "mellandagsrean" och hade extra öppet på den röda juldagen. I ett allt mer sekulariserat samhälle blir det till slut ganska naturligt att för den som vill, jobba på t ex påskhelgen eller Kristi himmelsfärds dag. Med en ökande befolkning med annan religion än kristendomen ökar också trycket på flexibilitet. Så oavsett om riksdagen tar ett beslut om individuellt val av helgdagar eller inte så kommer det så småningom att bli verklighet på en framtida flexibel arbetsmarknad.
Som ateist har jag inget emot den utvecklingen, men jag kommer nog att välja att vara ledig på julen i framtiden också. Inte pga Jesus utan för att det är trevligt med lite mysig ledighet i vintermörkret tillsammans med familjen!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige