24 augusti 2011

Kapitalism Ja tack!

Det är lätt att förledas till att tro att det är marknadsekonomin eller kapitalismen som orsakat den kris som sveper över världen. Men sanningen är att det finns inget land där politikerna "lyckats" hålla sina fingrar borta från marknaden och det är dessutom de politiska besluten, som sänkt pensionsålder, medvetet höjande av statsskulder mm som avgjort vilka länder som drabbats hårdast av krisen. Krisen kan alltså inte skyllas på kapitalismen, utan som vanligt på klåfingriga och odugliga politiker av alla kulörer. Krisen i Grekland t ex är ju ingen Eurokris i ordets rätta bemärkelse, utan en grekisk kris skapad av politiska beslut fattade i Grekland. Att sedan resten av Euroområdet får lida för det är ju en lite annan fråga. Man kanske måste fundera ett tag till på hur den gemensamma valutan ska funka framöver?!

Location:Norra Esplanaden,Växjö,Sverige

21 augusti 2011

Turkiet är på charmoffensiv

Turkiets premiärminister Erdogan har precis besökt Somalia och för ett par dagar sedan varnade man grannen Syrien att man kommer vidta åtgärder om regimen fortsätter terrorisera sin befolkning. Två exempel som tydligt visar att Turkiet är på frammarsch i den muslimska världen. Fram till första världskriget var Turkiet den dominerande staten i den muslimska delen av världen och styrde över i princip hela Mellanöstern. I och med förlusten i kriget och arabstaternas successiva frigörelse tappade Turkiet både makten och inflytandet, men nu är man på frammarsch igen. Turkiet får trots sina brister när det gäller mänskliga rättigheter mm ändå anses som ett av mkt få länder som kunnat förena demokrati och islam. Så det vore verkligen positivt om det är Turkiet och inte t ex Iran som får stå som modell för de muslimska länder som nu har, eller är på väg att kasta ut sina korrumperade och diktatoriska ledare. Hoppas verkligen att FN med flera inser att det är nu man har chansen att lobba för demokratisk utveckling i Egypten, Tunisien, Libyen, Syrien, Jemen m fl...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

03 augusti 2011

Mer fobi!

Medelsvensson har svårt att skilja på muslimer och islamister och blir därför kallad islamofob av politiker och debattörer som vet bättre. Då blir Medelsvensson förbannad och röstar på de som inte fördömer hans okunskap utan snarast berömmer den. Och så har Sverige fått ett åttonde riksdagsparti!


Så enkelt är det givetvis inte riktigt! Det finns säkert nästan lika många berättelser som det finns väljare till Sverigedemokraterna, men det är tydligt att det är de som normalt sett inte debatterar politik vid frukostbordet och som inte känner sig hemma i den svenska politiska debatten som valt att rösta på dem i betydligt större omfattning än andra grupper. Vinner vi då över dessa väljare till "den goda sidan" genom att kalla dem för rasister eller fascister (fast det finns förstås sådana element och strömningar inom Sverigedemokraterna!)?


Nej! Med allra största sannolikhet så skrämmer vi bara några av dem till tystnad och de andra känner sig mer och mer utfrysta och känner gemenskapen i det utanförskapet.

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

01 augusti 2011

Fobi eller inte?

"Fobi (av grek. φόβος, fobos, "fruktan"), kallas en stark upplevelse av rädsla som återkommande infinner sig då en person ställs inför, eller riskerar att ställas inför, ett visst objekt eller en viss situation som personen fruktar. För att betraktas som en fobi behöver rädslan som upplevs vid eller inför exponeringen vara orimlig eller överdriven i intensitet."


Fobi är alltså ett sjukdomstillstånd!

Fram till 1979 betraktades homosexualitet som en sjukdom. I Bibeln och andra religiösa skrifter fördöms homosexualitet som en synd och flera ledare för framförallt kristendomen och islam predikar ofta om detta.


I Sverige har dock utvecklingen gått längre och homosexualitet ses inte längre som någon sjukdom av samhället, utan homosexuella har idag samma rättigheter och skyldigheter som alla andra. Men precis som i resten av världen så finns det de som inte gillar den här utvecklingen och vissa av dem är givetvis riktiga knäppskallar, men det finns även människor som i de flesta andra aspekter skulle betraktas som normala men som tack vare sin åsikt om homosexualitet blir (på samma sätt som de homosexuella fram till 1979) betraktade som sjuka.
Det kallas för "homofobi" och som jag skrev i början på inlägget är ju fobi ett sjukdomstillstånd. Är det verkligen rimligt att behandla människor med andra åsikter som om de hade en sjukdom? Är inte detta lika illa som att betrakta homosexualitet som en sjukdom?


Visst, det finns säkert de som är rädda men det gäller garanterat inte alla!
Självfallet betyder det inte att man stillatigande ska låta dessa personer stå oemotsagda, men man kan ju prova att framstå som lite mer civiliserad genom att inte påstå att någon annans åsikter är en sjukdom.
Detsamma gäller för övrigt för islamofobi också! Det är dags att inse att vi inte kan fortsätta den här polariseringen av debatten där motståndaren mäts inte av hur väl man kan argumentera för sin åsikt utan om man har "rätt" eller "fel" åsikt.


De enda som vinner på detta debattklimat är de ljusskygga organisationer vilkas argument aldrig håller för öppen debatt, men som nu kan hävda martyrstatus och samla alla de som blivit "utfrusna" från debatten.

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige