11 december 2013

Damfotboll, det bästa vi har!

Jag ska börja med att erkänna. Jag var förut en av alla de män som såg ned på damfotbollen och kläckte nog ur mig både den ena och andra kommentaren. Men jag har ändrat mig, och ändrat mig rejält! Tack vare det svenska damlandslagets framgångar och mer tid i TV:s sportsändningar mm så har allt fler vaknat upp och insett att damfotbollen har ett eget och unikt värde.


När man slutar jämföra damer och herrar och istället ser på det förutsättningslöst hittar man en ny värld! Det är ju faktiskt roligare att sitta på läktaren när damlandslaget tar brons i en EM-turnering än att se herrlandslaget åka ur VM-kvalet mot Portugal! Det som gav mig personligen den sista pusselbiten för att göra mig till ett hängivet damfotbollsfan var när jag på Landskampen mot Polen i Malmö strax efter Dam-EM såg några småtjejer på läktaren i landslagströjor. Inget nytt under solen i sig, men på ryggen på just deras små tröjor stod det istället för det vanliga Ibrahimovic, Asllani!
Tjejerna har fått sina egna idoler!Fattar ni hur stort det är? Jag tog den här bilden på en av de där tjejerna


och jag blir nästan tårögd bara av att tänka på det.

De enorma framgångarna som publiksuccén Dam-EM


gav svensk tjej- och damfotboll kan inte mätas i pengar och de klubbar som inte insett potentialen att satsa på dam- och tjejfotboll är bara att beklaga, de är morgondagens förlorare.


I ljuset av denna insikt så har en tanke vuxit hos mig den senaste tiden, och det är att vi i Växjö med tillgång till Arenastad, High Performance Center och gediget fotbollskunnande på alla nivåer och i många föreningar tillsammans skulle kunna utvecklas till ett dam- och tjejfotbollscentra!
Vad tror du/ni?

Samtidigt vill jag passa på att tipsa om att damlandslaget kommer till Växjö på träningsläger den 12-16 januari:o)

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

04 december 2013

Tydlighet och ansvar är inte de rödgrönas grej!

”Vi har varit väldigt tydliga med att vi kommer att arbeta väldigt målinriktat så att Sverigedemokraterna inte får inflytande i svensk politik.”
Orden är inte mina, även om jag instämmer helt med det som står där. Citatet är från DN den 9/11 och orden är Gustav Fridolins, som nu tillsammans med S och V ger SD just detta inflytande genom sitt gemensamma förslag att mot all tidigare praxis stoppa sänkningen av brytpunkten för statlig skatt. Minnet är alldeles uppenbart kort, alldeles för kort! Dessutom öppnar man för en budgetordning som i princip omöjliggör framtida minoritetsregerande (alla regeringar utom tre har varit minoritetsregeringar sedan enkammarriksdagen bildades 1971), då varje del i kommande budgetar kan komma att separat ställas inför voteringar i riksdagen. Vem kommer vilja ta ansvar för helheten då?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

09 oktober 2013

Sveriges främsta idrottskommun 2013

I måndags var jag, min vice ordförande och några tjänstemän från kommunen i Halmstad på konferensen Professionell idrott. Där mottog vi diplomet och en blombukett som bevis på att Växjö utsetts till Sveriges främsta idrottskommun 2013!


För två år sedan var jag på det årets konferens och mottog priset som årets raket, vi hade då gått från en plats utanför listan (om jag minns rätt) till en sjundeplats. Förra året fick vi inget pris, men klättrade ändå ett pinnhål till en sjätteplats. Ska jag vara riktigt ärlig så trodde jag nog inte att Växjö skulle ha någon chans att nå topp tre och än mindre förstaplatsen. Jag inbillade mig (uppenbarligen) att städer som Stockholm och Göteborg med sina enorma resurser och stora arenor var omöjliga att slå för en stad som Växjö. Därför blev jag både väldigt förvånad och oerhört glad när jag några dagar i förväg fick reda på att vi skulle vinna priset.


Självklart är vi värda priset! Vi har under förhållandevis kort tid byggt upp en Arenastad med fantastiska arenor och etablerat ett HPC (High Performance Center) och samarbete med såväl SOK, som Landstinget, Universitetet och näringslivet i regionen. Allt detta sammantaget har gett oss unika möjligheter att utveckla elitidrotten inte bara lokalt eller regionalt, utan nationellt och internationellt där egentligen bara fantasin sätter gränserna.
Men att vara överst på en lista innebär också att man har andras ögon på sig och att om det sker förändringar i listan så är den enda vägen neråt. Vi vet också att vi på de övriga områdena, stöd till breddidrotten, friluftslivet och möjligheter till spontanidrott är en bra bit från toppen och därför har en hel del kvar att jobba med.


Därför är jag både stolt och glad för utmärkelsen samtidigt som jag är ödmjuk inför de utmaningar som vi har framför oss. För mig hänger allt detta ihop. Som jag sa i pressmeddelandet som vi skickade ut så är det åtminstone min åsikt att det viktigaste för kommunen (läs skattebetalarnas pengar) att satsa på breddidrott för barn och ungdomar, men att detta hänger ihop med att skapa förutsättningar även för elitidrotten eftersom barnen behöver förebilder att se upp till och mål att drömma om och kanske också uppnå.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

24 september 2013

Mat för äldre, nu och i framtiden

För ett tag sedan hade vi i Moderaterna gruppmöte på Attendos äldreboende på Högstorp. En av frågorna som ställdes var angående maten, och tydligen så levereras maten till detta boende från ett kommunalt tillagningskök i Gemla. De äldre har två rätter att välja mellan och måste bestämma sig två veckor i förväg. Omsorgen, liksom Skol- och barnomsorgen och gymnasieförvaltningen har egna matorganisationer och nu har vi tillsatt en utredning för att ev slå ihop dessa tre organisationer till en. Det kan säkert bli effektivare med en stor gemensam organisation, men kan den tillgodose framtidens behov?


Personligen tror jag inte att framtidens äldre (bl a jag själv) nöjer sig med mat från en leverantör och inte tvingas bestämma sig veckor i förväg. Det finns ju massor av restauranger som inte gör annat än lagar mat och flera av dem erbjuder redan idag utkörning.


Varför inte låta de äldre (åtminstone så länge de kan) få välja i det utbudet som finns, ev mot en mindre avgift?

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

20 september 2013

Bussplanering eller raketforskning

Jag ska börja med att erkänna att jag inte är vare sig bussplanerare eller raketforskare. Jag anar på något vis dock att det första inte är lika komplicerat som det andra, men med tanke på hur svårt det verkar att få bussarna i Växjö att, även när det inte är snöstorm och drivis ute, faktiskt hålla tidtabellen så har jag börjat undra.


Läser nästan dagligen på Facebook om att någon av mina vänner står och väntar på en försenad buss. Hur kan det bli såhär? Är bussplanering värre än raketforskning? Funkar det lika bra/dåligt i andra städer också? Vi har byggt ett busstråk utmed nästan hela Teleborgsvägen, har det inte gjort någon skillnad?
Det blir många frågor, men jag har inga bra svar själv. Därför tänkte jag vid lämpligt tillfälle framöver fråga någon av de ansvariga på länstrafiken hur det kan bli så här och vad de tänker göra åt det, och sedan återkommer jag här med svaret. Har du också någon fråga om bussplaneringen som du vill skicka med? Hör av dig!


För att ändå avsluta med något positivt så är det i alla fall toppen att alla de nya bussarna går på gas och att åtminstone en del av den gasen (än så länge) kommer från vårt hushållsavfall:o)


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

27 juni 2013

Anförande på Budgetfullmäktige

Här är mitt anförande på förra veckans budgetfullmäktige:

Som ordf i Fritidsnämnden vill jag särskilt säga något om den verksamhet vi har att sköta.

Vår viktigaste uppgift är att se till att alla barn och ungdomar har en meningsfull fritid. Huvudsakligen gör vi detta genom att lämna ut olika former av bidrag till föreningar av olika slag som bedriver verksamhet för och med dessa barn och ungdomar.

För närvarande jobbar vi med att förändra vårt sätt att betala ut dessa bidrag och min förhoppning och målsättning är att vi ska hitta ett system som uppmuntrar föreningar att jobba aktivt för att öka mångfalden. Som jag också nämnt tidigare så ska vi också titta på hur vi kan öka möjligheterna för barn i familjer som går på ekonomiskt bistånd att få bättre möjligheter att delta i förenings och fritidsaktiviteter.
Flera föreningar har själva dragit igång arbeten och projekt för att öka integrationen och flera andra är på gång. Detta kommer vi givetvis på flera sätt både uppmärksamma och stödja. Ett exempel är Växjö Vipers projekt "världen möter innebandy" och ett annat är Araby Tigers satsning på Amerikansk fotboll för barn och ungdomar i framförallt Araby, ett tredje är FC-Växjös satsning på att starta ett fotbollslag för tjejer i Araby och det finns många fler.

När det gäller idrott för funktionshindrade så är flera föreningar engagerade i verksamheter för dessa personer och genom det nystartade HPC har även handikappidrottsförbundet fått upp ögonen för Växjö och våra unika förutsättningar i och kring Arenastaden.
Satsningen på Arenastaden tillsammans med några föreningar finns nu på plats och intresset för satsningen från andra kommuner i såväl Sverige som internationellt är enormt. På måndag ska jag själv ta emot kollegor från min gamla hemstad Jönköping på Arenastaden. Att stödja elitidrotten är inte på något sätt vår huvuduppgift som kommun, men vi ser att lokala förebilder är viktiga för att även kunna utveckla bredden. Det är också en av många goda anledningar för att locka såväl besökare som nya invånare till Växjö. Det är faktiskt bara Växjö och Solna som har lag i högsta serien i såväl fotboll som ishockey och innebandy. Arenastaden och de nya arenorna är givetvis inte den enda anledningen till detta, men har varit starkt bidragande. Även flera andra idrotter i Växjö ligger på eller strax under den yttersta eliten.
Frågan om fortsatt utveckling på Arenastaden genom t ex Idrottshuset är i allra högsta grad levande och diskussioner om vad som mer kan rymmas inom området pågår ständigt, och medel i budgeten för det förstnämnda kommer prövas i budgeten för 2015.

Det glädjer mig särskilt att kommunfullmäktige igår gav Fritidsnämnden möjligheten att utöka det pilotprojekt med lån även till föreningar utanför Arenastaden som jag själv tagit initiativet till.

Vid och i Araby Park Arena fortsätter verksamheten att utvecklas. Nu byggs en helt unik näridrotts el spontanidrottsplats, där det bl a kommer att finnas såväl beachfotboll, klätterutrustning och parkour. Den invigs den 5:e juli.

När det gäller det rörliga friluftslivet så har vi påbörjat atbetet med att öka tillgängligheten till vår fantastiska natur med framför allt "Hälsoarena Fylleryd" i just Fyllerydsområdet. Arbetet går dock lite för långsamt och tempot behöver skruvas upp framöver.

En första utredning av förutsättningarna för fortsatt verksamhet i simhallen eller om vi framöver ska satsa på att bygga en ny har satts igång och beslut i frågan bör komma någon gång i början på nästa mandatperiod.


- Posted using BlogPress from my iPad

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

13 juni 2013

Växjös framtid

Så här skrev jag och Benny Johansson i Smålandsposten den 18 maj: En undersökning som kommunen lät göra för ett tag sedan visade att nära noll procent av femtonåriga tjejer i Arabyområdet var aktiva i någon förening. I våra samtal med de som bedriver verksamhet riktad till dessa ungdomar uppger man att det dels är svårt att få in medlemsavgifter från befintliga medlemmar, dels att rekrytera nya. Såväl ekonomi som verksamhet blir förstås lidande när tid och resurser mer får läggas på att få in medlemsavgifter än att bedriva reell verksamhet. Vi vet att det generellt är så att barn med utländsk bakgrund i mindre utsträckning är medlemmar i en förening, kanske främst för att de inte har det med sig hemifrån på samma sätt som svenskfödda barn. Det här problemet är naturligtvis än mer påtagligt för barn i familjer som erhåller ekonomiskt bistånd. Eftersom vi båda har hand om verksamheter som omfattar barn och ungdomar vet vi av erfarenhet att medlemskap och deltagande i en förenings aktiviteter bland annat är ett väldigt bra sätt för att bli integrerad i samhället. Vi har nu en idé som borde kunna underlätta för föreningarna och också ha en positiv effekt på integrationsarbetet.

I riksnormen för ekonomiskt bistånd finns en summa avsatt för barnens fritidsaktiviteter (idrott och kultur). Beloppet är cirka 250:- per barn och månad, alltså ungefär 3.000:- per år. Vi har uppfattningen att den summan långtifrån alltid går till det den är avsedd för (se ovan) utan i stället används för ”andra ändamål”. Vi menar att det kanske är bättre om denna del av biståndet betalades ut mot kvitto. Beloppet bör räcka både till ett normalt föreningsmedlemskap, men också till andra saker som är kopplade till medlemskapet, t ex fotbollsskor eller fritidsutrustning. Kursavgifter för kulturell verksamhet likaså. Då tydliggörs vad den avsatta summan i biståndet ska användas till och barnens medlemskap och fritids- och kulturaktiviteter kan inte direkt bytas ut mot annat. Det bör rimligen leda till att fler barn får möjlighet att vara med i en förening. I en förlängning är detta naturligtvis positivt även för föräldrarna –på många sätt. Samtidigt tror vi att de föreningar som bedriver verksamhet för de här barnen slipper lägga tid och fokus på att "jaga" sina medlemmar för att få in medlemsavgifter och i stället kan lägga mer fokus på barnen och den reella verksamheten. Låt oss dock vara tydliga med att konstatera att detta tills vidare bara är en idé. Vi är naturligtvis helt öppna för diskussion och ytterligare förslag i frågan.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

05 juni 2013

Sveriges nationaldag

Detta är en insändare som jag precis skickat till Smålandsposten.

Idag är det Sveriges nationaldag! En för vårt uråldriga land extremt ny företeelse. För några år sedan så hade nog de flesta hellre sett midsommarafton som nationaldag då vi inte haft någon tradition av firande den 6:e juni. Men sedan några år tillbaka är dagen en helgdag och allt fler firar dagen.


I Växjö som på många andra ställen i landet firas t ex alla de som under det gångna året blivit svenska medborgare. En fin ceremoni där alla får varsin svensk bordsflagga att ta med sig hem.


Efter förra årets firande kom en man fram till mig och sa att han hade varit med på ceremonin ett par år tidigare och berättade att han hade ett inramat foto på väggen hemma av när jag överlämnade bordsflaggan till honom. Jag förstod att detta var något han var väldigt stolt över. Så ställde han en fråga till mig som jag hade väldigt svårt att ge ett bra svar på. Frågan var: "När blir jag svensk?". En så rak och enkel fråga, men så väldigt svårt att svara på. Formellt är han ju svensk och han är inte särskilt religiös, klär sig svenskt ( om man nu kan säga så?). Han har ett bra jobb, bil och villa och pratar grammatiskt felfri svenska (fast med viss brytning). Han ville inte byta namn, annars hade han i princip gjort allt han kunde för att bli svensk, han hade tom ätit sill och kräftor, även om han inte tyckte det var jättegott.


Jag kunde alltså enkelt konstatera att det inte berodde på bristande engagemang från hans sida. Då förstod jag var problemet ligger! Det är ju alla vi andra "gammelsvenskar" som inte släpper in honom i vår "svenskhet", för hur mycket han än anpassar sig så sticker hans namn ut och han är "solbränd" året runt och således inte "riktigt" svensk. Han är inte med i "vi-begreppet". Som han själv sa, "för er är jag alltid en invandrare och invandrare är det synd om. Om vi inte kan baka pizza så måste vi leva på bidrag och kör någon av oss Mercedes eller BMW så har vi säkert lurat oss till den. Vi är islamska fundamentalister som inte tål att våra barn går på skolavslutning i kyrkan och blir ledsna av att se pepparkaksgubbar i Luciatåget!"

Jag har funderat länge på hans fråga och hans berättelse och kommit till följande slutsatser: 1. Vi gammelsvenskar måste inse att våra nya grannar är här för att stanna och öppna upp oss själva, för integration är allas ansvar. "Det krävs två för att dansa tango!" 2. Sluta tyck synd om invandrarna, de allra allra flesta (även flyktingar) är starka individer som bara behöver ett fritt land att få bygga sin framtid i. 3. Sluta oja er över skolavslutningar och Luciatåg, det är andra gammelsvenskar som i missriktad välvilja vill ändra på traditionerna, inte invandrarna, och hur ni firar hemma är det ingen som bryr sig om.
4. Fira både nationaldagen och midsommar och varför inte bjuda in din nya granne på sill och nypotatis. Kanske blir du bjuden tillbaka och få vidga dina smaklökars vyer. Och till sist, var stolt över att vara svensk men låt svenskheten omfatta även dina nya grannar!

Ulf Hedin (M) Mångfaldsansvarig Kommunstyrelsen i Växjö kommun

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

15 april 2013

Regionfrågan

I dagens Smålandsposten kan man läsa om att Moderaterna i Skåne sagt nej till en utökad sydsvensk region på sin förbundsstämma. Det känns lite märkligt att man för lite drygt ett år sedan skålade i champagne med samma skånska moderata förbundsledning för utökat samarbete med målsättningen en sydsvensk region 2018. Men nu ingår jag ju inte längre i förbundsledningen i Kronoberg, och det kanske har skett överläggningar sedan dess som jag inte vet om med kollegorna i Skåne i denna fråga.


Både av resonemanget i deras proposition och av motståndet i vårt eget län så verkar den regionala identiteten vara avgörande. skåningar och smålänningar skulle inte kunna ingå i samma regionbildning. Det är ett populistiskt sett fullständigt lysande argument. Att skapa en inre samhörighet och på så vis få en gemensam nämnare (och gemensam "fiende") är bästa sättet att legitimera den nuvarande regionindelningen. Men i verkligheten vet vi att medborgarna inte bryr sig särskilt mycket om vem som sköter t ex sjukvården (landsting eller region) så länge som de anser sig få hyfsad valuta för skattepengarna. Det är dock givetvis svårare att kommunicera till väljarna.


En del säger sig inte hitta några riktiga skäl till regionförstoringen, men de har nog inte lyssnat på landstingsledningarna i den tilltänkta utökade regionen. Med ständigt ökad specialisering i vården och därmed ökade kostnader ser man där en utökad region som bättre rustad att möta den framtiden. En större region skulle ju innebära att fler skattebetalare är med och delar på kostnaderna. Man kan givetvis lösa detta på andra sätt, t ex skulle man kunna flytta ansvaret för specialistvården till staten och den lite enklare vården till kommunerna och därefter avveckla landstingen.



Men regionförstoringen handlar samtidigt om att ta över funktioner som idag sköts av staten eller i olika kommunalförbund som infrastrukturfrågor och kollektivtrafik, vilka givetvis också skulle få större resurser i en större region. Men man kan givetvis inte bilda region tillsammans med någon som inte vill.


Därför tror jag att vi nu måste speeda upp arbetet på en egen regionbildning i Kronoberg så att den "skvader" vi har idag med ett indirekt regionparlament som inte valts av medborgarna och det nuvarande landstinget kan ersättas med ett direktvalt regionparlament.


Därefter kan självfallet ev förhandlingar med bl a Skåne fortsätta.
Själv förblir jag en redig smålänning oavsett hur en framtida region ser ut! :o)

Bilderna föreställer: Skånes flagga, Smålands flagga, Smålands lanskapsvapen, Kronobergs länsvapen och Skånes landskapsvapen.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

13 mars 2013

I mitt land finns det plats...

När jag gick på gymnasiet på Teknikum i Växjö så fanns där i princip två utbildningar, en fyraårig och en tvåårig teknisk linje. De som gick den tvååriga (bl a jag), betraktades av rektorn som andra klassens elever som egentligen borde vara någon annanstans än på hans fina skola. Det kunde visa sig på följande sätt: En toalett hade slagits sönder, då kom rektorn till vår klass och jag glömmer aldrig vad han sa, "Jag säger inte att det är ni som gjort det, men det ligger nära till hands att tro det". Han hade alltså "profilerat" oss som gick en i hans ögon sämre utbildning som mer troliga sabotörer än de som gick den lite finare utbildningen.
Vart vill jag då komma med den här historien? Jo, jag vill säga att jag förstår den frustration, rädsla och ilska som de personer känner som mer eller mindre regelbundet utsätts för polisens "slumpvisa" legitimationskontroller utan något annat rimligt skäl än att deras utseende inte är blont hår och blåa ögon.


Självklart ska man kunna ha biljettkontroller i Stockholms tunnelbana och upprätthålla lagar och regler, men att använda detta för att komma åt flyktingar är ett klart steg mot en polisstat som åtminstone inte jag vill se.


"Den som byter lite frihet mot lite säkerhet kommer att förlora båda och förtjäna ingetdera" - Benjamin Franklin


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

10 mars 2013

När man bryter mönstret

När jag på kvällen onsdagen den 6 mars ställde upp mobiltelefonen på bardisken i köket, satte på låten "Call me maybe" med Carly Rae Jepsen och satte igång att mima och dansa framför kameran med en kartongbit som jag skrivit ner mitt telefonnummer på hade jag inte en tanke på det enorma genomslag detta skulle få i media. Jag gjorde bara en enda tagning och när jag var klar la ja upp det på Youtube. Det var första gången jag använde mitt Youtubekonto till att lägga upp ett eget filmklipp. Jag la upp länkar på Facebook och Twitter och förväntade mig egentligen bara lite kommentarer från vänner där. Jag fick ett par glada kommentarer på facebook och någon som retweetade länken på twitter under kvällen, men inte mycket mer. Morgonen efter så väcks jag nästan av att en tjej från Expressens web-redaktion ringer och vill lägga upp klippet och skriva en kort artikel om det. Självklart ställer jag upp tänkte jag och småskrattande genomförde jag intervjun. En stund senare ringer Nyheter24, Radio Kronoberg och Smålandsposten i snabb takt och ytterligare en stund senare ringer TV4s lokalredaktion och vill göra ett inslag och därefter en telefonintervju med SVT Smålandsnytt. Vid det här laget går jag runt och bara skrattar, jag kan inte hålla nere mungiporna en sekund. När Nyhetsmorgon ringer och vill att jag ska vara med i deras program på fredagmorgonen klockan tjugo över sex, där de inte bara ska visa klippet utan också agera kontaktförmedling så nappar jag utan att tveka eller ens fundera på detta. Har väldigt svårt att somna den kvällen och när de ringer på morgonen är jag precis nyvaken och som vanligt fruktansvärt morgontrött. Emellan inslagen i Nyhetsmorgon hinner jag ta en snabb dusch och cykla ner till Radio Kronoberg för att vara med i deras morgonstudio. En stund senare sitter jag på mitt kontor i kommunhuset och får via telefon med Nyhetsmorgon två st tjejer att välja på (har förstått senare att deras foton visats upp i TV, men jag gick bara på rösten och ett väldigt kort samtal med dem.) och valde Marianne från Falkenberg. Vi ska nu träffas i Stockholm för en middag på restaurang Pontus som TV4 står för. Känns väldigt spännande och märkligt på samma gång:o)
Men mediahypen är inte riktigt slut där. Under dagen ringer redaktionen för programmet Veckans svensk i TV4 upp och undrar om det är OK att visa mitt klipp i programmet. Jag svarar ja och bänkar mig framför TVn på kvällen. Klippet är inte med i programmet och jag känner mig nästan lite lättad efteråt. På lördagen när jag är på ICA och handlar tycker jag att många tittar konstigt på mig och jag börjar undra om jag håller på att bli knäpp, ända tills jag möter mig själv på Kvällspostens löpsedel vid utgången:o) Köper tidningen där denna uppföljningsartikel finns med. Läser också på nätet att Smålandspostens chefredaktör skrivit om klippet. Utöver allt detta så har det kommit hundratals kommentarer på Facebook och Twitter från både kända och okända människor, några som ringt och lagt på, en hel drös sms från tjejer (några intresserade och några som bara hejjar på:o) Har blivit omskriven i bloggar och ett par killar har ringt och sagt att de tycker det var häftigt och modigt. Dessutom har nu över 3500 sett klippet! Några helt galna dagar med enormt mediagenomslag är nu över och imorgon är det måndag igen. Som politiker med ganska stor medievana kan jag inte sluta att tänka så här: "Tänk om man kunde få den här uppmärksamheten när man gör nånting vettigt!" Call me maybe?

P.S Jag skickade en ursäkt till Carly Rae Jepsen via Twitter för att jag använt hennes låt och det är väl inte mer än rätt att jag lägger en länk till originalet här och uppmanar alla att köpa den på itunes eller CD!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

04 februari 2013

Flyktingpolitiken bör utgå från principer och inte dagsnoteringar i debatten!

Ligger man för länge med örat mot rälsen blir man huvudlös!



Jag ska börja med att säga att jag i grunden gillar Tobias Billström och hans insatser hittills som Migrationsminister, men liksom MUFs förbundsordförande Erik Bengtsboe delar jag inte hans syn att minska flyktingmottagandet. Det står heller ingenting i den nya moderata arbetsgruppens direktiv om att volymen ska minska.
Ibland går kanske partiets "lyssnande" på medborgarna lite för långt, detta verkar vara ett sånt fall. Om man istället för att lyssna på en tyvärr ökande grupp av flyktingkritiska röster i debatten utgår ifrån rimliga principer om alla människors rätt att få leva i fred och frihet så kommer man till en annan slutsats än att ta emot färre flyktingar.


På det internationella planet intensifierar man då arbetet med att få andra länder att också ta sitt ansvar och nationellt ser man till att förändra de regler och skatter som låser in de som redan har jobb och låser ute de som inte har samt ser till att fler kommuner är med och delar på ansvaret för mottagandet än idag. Det finns otroligt mycket att göra innan en minskning av mottagande ens behöver diskuteras. Men visst, det är kanske lite obekvämt att förändra arbetsmarknaden även om det framöver i den globala konkurrensen kommer att bli helt nödvändigt. Vi kan och bör alltså angripa problemen utan att fingra på vare sig asylrätten eller antalet flyktingar! Som jag skrev i ett gästinläggmigro.se i förra veckan så är det inte genom att låta som Sverigedemokraterna som vi vinner väljarnas förtroende, utan genom att faktiskt ta oss an och lösa de verkliga problemen.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Norra Esplanaden,Växjö,Sverige

30 januari 2013

Därför är jag inte feminist!

"Feminism är en samling rörelser som syftar till att definiera, upprätta, och försvara kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter" -Wikipedia
Läste igår att en ledande företrädare för Moderata ungdomsförbundet tycker att fler Moderater ska kalla sig feminister. Vill bara kort förklara varför jag inte kallar mig feminist, och aldrig kommer att göra det.


För mig handlar feminism om att ta ställning för kvinnors rättigheter per se, och jag gör själv ingen åtskillnad på människor utifrån vad de har i byxorna utan för vad de har i huvudet. Med samma retorik och metodik som används av feminister skulle man lika gärna kunna kalla sig maskulinist och verka för att män ska ha samma rättigheter som kvinnor. Jag föredrar då att ställa mig neutral i själva könsfrågan och tycker att alla människor ska ha samma rättigheter och skyldigheter. Jag värjer mig också av samma anledning emot att se jämställdhet handlar om att fördela t ex styrelseuppdrag mellan män och kvinnor. För mig kan en styrelse med 100% kvinnor vara jämställd om bara alla människor oavsett kön har haft samma förutsättningar att kunna bli valda till uppdragen.
Betyder då detta att jag tycker att allt är bra som det är? Nej! Det finns många, både män och kvinnor som inte förstått vitsen med att alla ska ha samma förutsättningar. De som mäter jämställdheten i utfall är också ett problem, då det sätter fokus på fel ände av problemet.


Kvinnor har historiskt varit diskriminerade och feminism/kvinnokamp har kanske varit nödvändig för att ta oss dit vi kommit idag, men personligen ser jag inte att ställandet av män mot kvinnor gagnar framtiden och därför är jag inte feminist.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige