02 september 2011

Till yttrandefrihetens försvar

Mediahypen som följde efter mitt tweet (Fy fan för att släpa hit diktaturkramaren Myrdal!http://www.smp.se/noje_o_kultur/kand-forfattartrio-till-stadsbiblioteket(2911019gm
web • 2011-08-24 09:09
) om att Jan Myrdal bjudits in för att hålla ett föredrag på biblioteket i Växjö har varit lite lätt surrealistisk.
Jag ska därför försöka sammanfatta det som hänt och framförallt berätta exakt vad jag tycker om yttrandefrihet i allmänhet och Jan Myrdal i synnerhet.



Bilden visar resultatet av Pol Pots regim i Kambodja som Jan Myrdal vägrar att fördöma.

Media har återigen visat sig mer intresserade av att bevisa sin poäng än att ta reda på fakta. Det som förvånat mig mest är att även ledarskribenter verkar ha anammat konceptet att aldrig kolla en bra story!
Att kommunisterna i Växjö kallar mig för idiot ser jag ju i princip som en komplimang men att bli kallad det av Malin Siwe, ledarskribent på Expressen känns lite märkligt. Jag har aldrig träffat henne och jag betvivlar att hon vet särskilt mycket om mig. Jag vet i alla fall inte tillräckligt mycket om henne för att kalla henne för idiot även om det känns lockande. Att hon dessutom försöker koppla det till händelsen med den stoppade spelningen med hiphopgruppen Labyrint känns riktigt märklig, då jag inte hade något med det att göra.
Att Martin Tunström på SmP valde att göra sin bedömning av mig helt på basis av artikeln i den tidning som han själv jobbar på kanske är naturligt men titeln på hans ledare; "Stoppa inte debatten" visar att han helt missuppfattat saken. Det är ju inte en debatt Myrdal är inbjuden till!



Jag är inte emot yttrandefrihet, har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Men bara för att jag tycker att t ex Jan Myrdal har rätt att yttra vilka åsikter han vill är jag inte beredd att låta skattebetalarna behöva stå för notan. För mig handlar detta dessutom inte om yttrandefrihet utan om lämplighet. Tycker man att det är lämpligt att bjuda in en person som Jan Myrdal, som öppet stött kommunistdiktaturers förtryck, att oemotsagd få sprida sin propaganda då kan man sedan inte välja att stoppa t ex en nationaldemokrat att göra detsamma. Jag tycker inte att man riktigt kan jämföra Myrdal med andra "vanliga" författare då han har och alltid har haft en politisk agenda och därmed i mitt tycke är olämplig att bjuda in till biblioteket. Men min erfarenhet säger mig att personer som Myrdal har kommit undan kritik alltför lätt och alltför länge pga att de kunnat agera som "kulturpersoner" och givetvis pga vänstervridna kulturjournalister.
Jag skulle gärna se Myrdal i Växjö men då i en debatt mot t ex Göran Skytte, som en gång i tiden delade Myrdals åsikter men som kommit till insikt.
Om jag ångrar något så är det möjligen att jag gett den gamle kommunisten betydligt mer reklam och uppmärksamhet än vad han förtjänar. Men med tanke på alla de som hört av sig eller kommit fram till mig på stan och tyckt att jag gjort rätt så känns det ändå helt OK. Dessvärre kan jag inte på samma sätt som den autonoma vänstern skulle gjort om det var någon som de inte gillar, stå och demonstrera utanför biblioteket den 7 november. Dels på grund av att jag ogillar den metoden och dels på grund av att jag är bortrest i jobbet.

Sensmoralen i den här historien är: "Tro inte på allt som står i tidningen, inte ens om du är ledarskribent!"

- Posted using BlogPress from my iPhone

Inga kommentarer: