Nytt år, nya möjligheter!!!

Så har det nya året börjat och jag har verkligen rivstartat i min nya karriär som halvtidspolitiker. Nu tänkte jag berätta lite om några av de uppdrag jag fått:
Kommunfullmäktige: Det enda uppdrag som väljarna gett mig och därför det som jag rankar högst. Har suttit i Kommunfullmäktige sedan 1991 och är numera en av de mest rutinerade moderaterna i den församlingen. Jag hoppas att jag kan hjälpa till att inspirera de lite nyare moderaterna under de kommande åren.
Kommunstyrelsen: För första gången är jag ordinarie ledamot i KS. Eftersom KS bereder alla ärenden som ska tas upp på kommunfullmäktige innebär detta att jag får reda på vilka frågor som är på väg på ett tidigare stadium än förut.
Kommunstyrelsens arbetsutskott: Här är jag visserligen bara ersättare, men precis som i KS så innebär det att man blir mer involverad i frågorna och har mer koll på vad som händer i kommunen.
Kommunstyrelsens utskott för mångfaldsfrågor: För detta utskott har jag av outgrundlig anledning blivit utsedd till ordförande. Det är spännande då vi ännu inte riktigt vet hur vi ska jobba, förutom det att vi ska ha ett övergripande ansvar för jämställdhet, integration, demokrati och barn och ungdomsfrågor.
Tekniska nämnden:Ännu ett ordförandeuppdrag, här kommer huvuddelen av den tid jag ska jobba som politiker att ligga. Att få leda en nämnd som har hand om så mycket av sånt som folk möter i sin vardag är både lite skrämmande och samtidigt otroligt spännande. Det har redan börjat ringa människor som vill diskutera trafikfrågor mm.
Krisledningsnämnden: Ersättaruppdrag som jag inte trodde att jag skulle behöva lägga någon längre tid på, men efter stormen i helgen så har vi redan haft två sammanträden. Enormt spännande att få vara med och se hur kommunen tillsammans med andra aktörer hanterar en krissituation.

Jag har faktiskt några uppdrag till, men har inte varit på några möten där än men jag lovar att återkomma när jag vet mer.
Inom ett par dar så har jag också ett kontor i kommunhuset som jag delar med Benny Johansson som är ordförande i Fritidsnämnden. Ska lägga upp en bild på kontoret så fort jag flyttat in. I samband med detta har jag också fått nya telefonnummer och ny e-postadress:
0470-436 68
0733-68 70 50
ulf.hedin@kommun.vaxjo.se (Har ännu inte fått nån dator på kommunen så jag har inte möjlighet att nå inboxen.)

Kan vi lära oss av andra

I tisdags var jag på ett Timbro-seminarium om det danska flexicurity-systemet.
I Danmark är ungdomsarbetslösheten bara hälften så stor som i Sverige. Vad gör de som vi inte gör? Kan vi lära oss något av hur de jobbar? I Danmark får ungdomar jobb och i Sverige får de praktikplats eller arbetsmarknadsutbildning, däri tror jag att den största skillnaden ligger. Själva systemens utformning tror jag inte att man kan kopiera rätt av, men tanken att riktiga jobb är prioriterade tror jag på. Hoppas att den nya regeringen tar sig en titt över sundet och tar till sig lite tankar och idéer.

Medverkande:
Maria Ludvigsson, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, rapportförfattare till Mer Dansk Design
Fredrick Federley, förbundsordförande Centerns ungdomsförbund och riksdagsledamot
Kristina Hermelin, Svenskt Näringsliv, rapportförfattare till Tryggare kan ingen vara
Anna Andersson, student med nystartat företag
Martin Ågerup, direktör Cepos (Timbros danska motsvarighet)
Moderator:
Eva Östling Ollén, VD Bemanningsföretagen

Manifestation till minne av "Kristallnatten"

Ikväll deltog jag som talare vid en manifestation till minne av "Kristallnatten". Natten mellan den nionde och tionde november 1938 då 7500 butiker vandaliserades, 100-talet judar mördades och över 30000 sändes till koncentrationsläger. Medverkade gjorde också Ilona Engqvist (se bilden) som själv överlevt nazisternas koncentrationsläger och under många år berättat om sina upplevelser i skolor mm. En mycket beundransvärd människa.
Här följer texten till mitt tal:
Vänner!
Det är inte Hitler, Stalin, Mao eller Pol Pot som är det värsta med diktaturerna i historien, det är alla de som stod vid sidan av och lät det hända. Eller som Martin Luther King uttryckte det: ”Den stora tragedin är inte de onda människornas brutalitet utan de goda människornas tystnad”. I dessa sammanhang är det många som talar om omänsklighet och djuriskt beteende, men ärligt talat är det ju faktiskt bara människan av alla djur som är kapabel till sådan ondska som t ex Nazisterna i Tyskland eller Kommunisterna i det gamla östblocket visade mot sina medmänniskor. Med denna kunskap är det viktigare än någonsin att ständigt kämpa för frihet och demokrati och att alltid arbeta mot förtryck oavsett vilken form eller på vilket sätt den uppstår. Genom att alltid bevara minnet och ständigt påminna varandra om de skändligheter som människor utsatt varandra för i historien kan vi se till att det inte händer igen. Vi som är unga och inte själva var med när det hände har ett stort ansvar att lära oss vad som faktiskt skedde och att lyssna till dem som fortfarande minns. Demokrati och frihet kan inte som militarism och diktatur stå för sig själva, de behöver alltid försvaras och alltid förnyas annars dör de. Så låt oss tillsammans lova varandra att alltid ta debatten mot ofriheten och förtrycket oavsett om färgen på motståndaren är röd eller brun.

Tillbaka igen!

Jaha, då fick man en stund över i alla fall. Efter en mycket hektisk valrörelse och en i övrigt rätt jobbig höst, håller jag på att komma in i vardagslunken igen. Valet var ju en framgång, vi vann tre val av tre möjliga även om det i kommunen hänger lite löst då sverigedemokraterna tog två mandat och egentligen har lite av en vågmästarställning. Men Alliansen håller ihop och risken att sossar, miljöpartister och vänsterpartister ska ta hjälp av sverigedemokraterna är nog försumbar. Nu ska jag iväg och spela lite innebandy men jag ska försöka återkomma så fort jag har något intressant att skriva om igen!!

Människovärde, vilket pris har det?

Igår var jag och besökte Petöverksamheten på Ljungfälleskolan i Växjö.
En fantastisk upplevelse! Med hjälp av konduktiv pedagogik lyckas man få barn och ungdomar som tidigare skulle klassats som vårdpaket att inte bara sitta och stå utan också att kunna lära sig att bl a äta själva, cykla och kommunicera via t ex bilder. Jag blev minst sagt imponerad av det lilla jag kunde se på den korta tiden jag var där och hoppas att jag snart får tillfälle och möjlighet att komma tillbaka. Sällan har jag sett sådan arbetsglädje som hos Tibor och alla de andra som jobbar med de här barnen! Gå gärna in på deras hemsida där all tänkbar information finns. www.konduktivpedagogik.se Anledningen till mitt besök var att en förälder till ett av barnen som går i Petöverksamheten skrivit ett brev till ledamöterna i gymnasienämnden.
Det här är inte det första och som det verkar, inte det sista exemplet på hur människor kommer i kläm när kommunen organiserar sig för kommunens bästa och inte medborgarnas. Det borde självklart finnas möjlighet för de barn och föräldrar som så önskar att få vara kvar i den verksamhet som de önskar.
Det vore ett enormt fattigdomsbevis för en kommun av Växjös storlek om man inte klarar av att erbjuda de här ungdomarna att få fortsätta i den här verksamheten.
Intressant var också att se deras arbete med individuella utvecklingsplaner, här har övriga grundskolan något att lära. Och sist men inte minst så är den här verksamheten idag en anledning för föräldrar till barn med svåra handikapp och utvecklingsstörningar att faktiskt flytta till Växjö. Stort tack återigen för att jag fick komma till er! Ni skapar människovärde och utstrålar arbetsglädje!