18 juli 2011

Närodlat, bra för vem?

EU:s fyra friheter är det bästa med hela samarbetet men nu verkar svenska kommuner tävla om vem som kan komma på det smartaste sättet att kringgå LOU, (Lagen om offentlig upphandling) som bygger på EU:s konkurrensregler men med vissa tillägg. Lagen är t ex till för att ingen vara ska kunna diskrimineras pga att den skulle råka komma från ett annat EU-land. Sveriges kommuner vill nu av klimatskäl kunna sortera bort varor med"för lång transport". Vi vet redan att rörelserna över gränserna inom EU är långt ifrån den av bl a Göran Persson utmålade invasionen, så jag tycker att vi borde jobba mer på att öka handeln över gränserna snarare än motsatsen. Om samarbetet framöver ska kännas meningsfullt kan vi ju inte hålla på och leta efter sätt att kringgå regler och lagstiftning. Alternativt får vi då försöka omförhandla reglerna...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

16 juli 2011

Partipiskan tas inte fram i onödan!

Ofta får man höra av vänner Och bekanta (utanför politiken) och läsa i media om det här med partipiska. Att det skulle vara i princip omöjligt att ha andra åsikter än partiledningen och att alla försök att driva andra åsikter obönhörligen "slås ned". Eftersom jag varit med ett tag i politiken på lokal nivå och har/har haft ganska god insyn i arbetet på andra nivåer i både mitt eget och andra partier så vill jag göra följande kommentarer:
För det första skiljer sig de flesta partier åt beroende på vilken nivå vi pratar om, vissa mer och andra mindre. Det är skillnad på Bo Frank i Växjö och Fredrik Reinfeldt i Sverige helt enkelt och så måste det också få vara till viss del eftersom frågorna skiljer sig mellan nivåerna. Men vissa är helt andra partier på lokal nivå jämfört med i rikspolitiken. Det gör givetvis dessa partier otydliga i väljarnas ögon och när lokala företrädare ställs inför journalisternas frågor om varför de inte driver samma politik på det lokala planet som partiet gör på riksnivån blir det ofta ganska tyst. Att vi har flera kommuner i länet där vi borde kunnat ha alliansmajoritet men där "profilfrågor" blivit heliga och personkemin gjort samarbete omöjligt vittnar ju om att partipiskan om den nu finns åtminstone används väldigt sparsamt.
För det andra håller partierna på att vända ut och in på sig själva för att locka så många väljare till sig som möjligt. Detta gäller främst, men inte enbart de partier som ligger närmast riksdagens 4%-spärr. Detta gör att partierna tvingar sig själva att bredda sig och på det viset inrymma fler väljare. Detta tror jag för övrigt är den största anledningen till att det idag är så trångt i "mitten" i svensk politik. Med breddningen följer nästan automatiskt att man måste tillåta "fler" åsikter inom partiet.
För det tredje så gör mediaklimatet det möjligt (eller tom uppmuntrar!?) för "extremprofilerade" personer att hamna högt upp på partiernas listor. Vad har t ex Gunnar Elm från (C) i Växjö gemensamt med Fredrik Federley i Stockholm? Inte mycket mer än partibeteckningen, åtminstone inte om man utgår från vad som skrivs om och av dem i media. Ännu ett exempel på att partipiskan hänger kvar på sin krok på väggen.
För det fjärde och sista så har jag aldrig själv blivit direkt stoppad av någon partipiska när jag inte riktigt tyckt som partiet i övrigt. Visserligen var det aldrig påhejat och sällan omtyckt, men aldrig stoppat. Jag fick motionera till Kommunfullmäktige om ökade öppettider på krogen fast bara ett par av partikamraterna höll med mig och troligtvis hade ingen av dem röstat på mitt förslag.
Sedan finns det ju givetvis tillfällen där partipiskan tas fram. Vid viktiga omröstningar när man är i majoritet och då majoritetsförslaget riskerar att förlora om man inte röstar med t ex. Jag kan dock inte på rak arm komma på att jag själv vid något sådant tillfälle hellre skulle velat rösta med oppositionen, även om det säkert finns något tillfälle när det har hänt.
Partipiskan tas alltså inte fram i onödan! :o)

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

15 juli 2011

Äganderätt, en skyldighet?

Ibland känns det som att äganderätten har blivit mer som en skyldighet i det här landet, eller åtminstone väldigt kringskuren!
Låt mig ge några exempel på vad jag menar.
1. Låt oss säga att jag äger en bit mark. Marken gränsar till en sjö. Då får jag inte bygga ett hus vid vattnet för att allmänhetens rätt att kunna promenera runt sjön står över äganderätten till marken.
2. Låt oss säga att jag äger ett enfamiljshus i stan. Huset har en utvändig trappa till entrédörren. Jag vill bygga in denna och måste då begära bygglov hos kommunen, (vilket är lite överdrivet i sig så länge man håller sig inom rimliga gränser tycker jag). Men jag får inget bygglov om jag inte bygger en handikapphiss. Att varken jag eller någon jag känner har behov av en sådan spelar ingen roll och äganderätten är återigen åsidosatt.
Jag skulle kunna räkna upp massor av andra exempel som t ex allemansrätten som ger vem som helst rätt att utnyttja andras egendom. Jag hade en förhoppning att vår Alliansregering skulle göra betydligt mer för att återupprätta äganderätten än vad som hittills gjorts. När det gäller strandskyddet så blev det snarare svårare än lättare att få bygga sjönära med de nya reglerna. Det börjar bli dags att ta tag i de här frågorna på allvar från regeringens sida! Att få förslagen genom riksdagen är ju givetvis svårare när de brunrödgröna samarbetar mot Alliansen, men varför inte försöka åtminstone?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,,Sverige

02 juli 2011

Är europatanken död?

Sommaren är här och semestern har börjat, åtminstone för mig. Så nu tänkte jag koppla av, läsa lite böcker och bara njuta i fyra veckor men...det finns en sak (ja, egentligen massor:o) som gnager i mig och måste ut. Europatanken! Vem försvarar den idag? Grekland har världens sämsta ekonomi och inom övriga euroländer tvekar man om man ska ställa upp med ännu mera lån. Tanken på ett enat Europa genomgår just nu sin största kris sedan starten. Det är därför viktigare än nånsin att vi som gillar tanken på ett europasamarbete inte bara stämmer i i kritikerkören som sjunger om hur illa det ser ut i de sk PIIGS-länderna utan också tar striden och försvarar det Europa som vi arbetar för, det Europa som värnar den fria rörligheten för människor, varor, kapital och tjänster. Som arbetar för frihandel istället för tullmurar. Som arbetar tillsammans för fred i världen och som inkluderar hellre än exkluderar sina grannar. Som garanterar individens frihet mot förtryck från såväl människor som stater. Som inser att jordbruksstöd liksom allt annat statligt och överstatligt stöd måste upphöra och att fri konkurrens måste få råda för franska bönder likaväl som för spanska biltillverkare och lettiska byggföretag. EU står på tröskeln mot en ny tid men saknar stora starka förespråkare som t ex Helmut Kohl. Jag tror att vi behöver putsa upp en del gamla bra förslag och krydda med ett antal nya och redan idag börja arbeta med en "Ny agenda för framtidens Europa"


Framtidens EU borde t ex bli mer av den minsta gemensamma nämnaren än en idélåda för vad man ska hitta på med medlemsstaternas pengar.
För Europa, för friheten!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige

28 juni 2011

Demokrati inte alltid så självklart

En diskussion på Facebook fick mig att minnas en episod som jag var med om för ett antal år sedan. Jag var nybliven vice ordförande i gymnasienämnden och ordförande var en av stadens vänsterpartister ((S),(V) och (MP) var i majoritet).
Vi var iväg på en tvådagars konferens och efter middagen på kvällen satt han och jag med varsin öl och diskuterade. Vi blev nästan mer och mer oense ju längre kvällen led och när jag kände att diskussionen inte gav nåt mer så valde jag att försöka hitta något gemensamt innan vi skiljdes åt så jag sa: Vi kan väl i alla fall vara överens om att demokrati alltid är bättre än diktatur? Jag blev uppriktigt sagt ändå förvånad när han svarade nej på frågan, men samtidigt riktigt förbannad. Här hade man alltså slösat bort sin kväll med att diskutera med en person som inte ens delar min grundsyn om demokrati. Jag sa gonatt och menade det på alla tänkbara sätt!
Demokratin är alltså inget vi kan ta för givet ens i Sverige.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Location:Sjöbågen,Växjö,Sverige